CERT!!

21751646_1707773585908218_8129728515162453866_n.jpgAlltså, det är helt otroligt!! Jag som inte ens tänkte åka och tävla, och hade det inte varit för att jag skulle döma på fredagkvällen, så hade jag stannat hemma..! Efter förra helgens katastrof, då jag var den sämsta hundföraren ever, så har inte motivationen varit på topp! Vi har faktiskt fått till 2 snabba sökpass, där det första började med strul och att han blindmarkerade.. fortsatte bra, sen en till blindmarkering.. kändes ju inte bra! I Torsdags fick jag ihop några figgar, och körde ett kort pass, där han gick riktigt bra i början, vi körde med lösrullar, och hans rulle runt halsen var kortad. Vid ett tillfälle ville han bada, varpå jag sa att han inte fick det, och då kom frustrationen, han sprang ut 30 meter och försökte sedan ta rullen.. rutan var öppen, så jag såg allt han gjorde, och fick sagt åt honom på skarpen, han fortsatte söket och gjorde fina markeringar! Men, det kändes ju som att vi skulle behöva några träningspass till innan vi fått ordning på problemet!

Nå, jag skulle ju ner och döma på fredagkvällen, så vi kunde lika gärna stanna kvar och köra söket på lördagen, som träning!
Kan ju säga att jag aldrig varit så nervös inför ett sök som nu… skulle vi strula till det direkt, vad skulle hända? Vet att rutan är enormt tung, och att han får kämpa i den för att ta sig fram, att det rinner ett vattendike bredvid stigen, och att han gärna badar.. Nå, vi kör väl och ser vad som händer, i värsta fall får vi åka hem tidigare 😉

Turbo var taggad när vi gick in i rutan, och gick ut första skicket utan problem, även andra skicket, och jag blev lite lugnare. Jag säkrade och gick rätt stora slag, så att han inte skulle behöva springa så mycket, och för att undvika konflikter.. Något skick gick han inte hela vägen ut på motvindssidan, men jag körde bara på, och skickade inte om som jag annars kan göra, allt för att han skulle få styra.. Han skötte markeringarna perfekt, helt jäkla perfekt!!!! För varje skick han gick ut, så blev jag lugnare och lugnare! Så jäkla underbart!!!!

När sista figgen var hittad kom nerverna igen.. det fanns kvar en del av rutan, så några skick till var vi tvungna att göra.. *strula inte till det nu* var allt jag tänkte, och försökte verkligen hitta bra ställen att skicka ut honom på, och han gick, som han alltid gjort, känslan när han kom tillbaka på sista skicket, och jag fick kliva ut från rutan var enorm! Så underbart!! Visst, fanns lite oavsökt, men det var jag medveten om, och är glad att jag gjorde som jag gjorde, och inte som jag brukar 😉 Vi var ett lag igen, jag fick vara med på Turbos lag igen! 8,5-9 blev poängen!

Jag kände mig så glad, och kunde lika gärna åkt hem efter söket, så nöjd var jag! Men, lydnad är ju oxå kul, så vi stannade så klart kvar! En helt okej lydnad, några detaljer vi måste lägga lite krut på, som skallet, han skäller jättefint.. men under tystnaden kommer det lite grodor ur hans mun.. :p Enormt nöjd med de sista momenten, ingångarna med apporterna var mycket bättre, och det har vi lagt lite tid på! Så en hel del fina bitar, och en del att träna mer på!

Avslutade med uppletande, och att köra Turbo i uppletande är som en dröm, han älskar det!! Alla fyra grejer in supersnabbt, och full pott!!! Härlig avslut! Hade ingen aning om poängen, men hade inga förhoppningar om något superresultat.. Prisutdelning.. tänkte att jag skulle bli fyra (av fyra) då de andra hade bättre på söket än mig, och fin lydnad! Men nejdå.. fyran gick upp, trean gick upp.. vi blev tvåa, och prisutdelaren sa tvåa med certpoäng!! Och när jag kommit upp, så sa hen, nej, CERT! Alltså, CERT!!! Jisses, vårt första BRUKSCERT!!! Jag har fått cert på utställning förut, Turbo har även i Rallylydan, men att få ett brukscert, det är något enormt stort!!!! 569,5 poäng, och CERT!!! Vi som skulle satsa på spåret.. så tar vi första certet i söket, helt otroligt! Och revanschen efter förra helgen, det känns helt overkligt!!!

Enormt tacksam för att de finns människor som ger av sin tid, för att ligga i skogen, och låta Turbo hitta de, att få fram en sökhund är omöjligt utan figuranter, och visst, jag skulle verkligen önska att vi fick ihop ett träningsgäng här, som tränar oftare, men det är som det är, och det räcker tydligen, iaf om man heter Turbo 😉

Vi kommer lägga lite krut på markeringarna framöver, och jag hoppas vi får in några träningspass innan nästa tävling, som blir i Umeå om 2 veckor, spår och sök!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s